vinter

det tar aldrig slut

det har varit ensamma dagar
någolunda självvalt, men inte helt och hållet

igår ställdes ordningen till rätta igen
även om jag var fåordig och ganska tyst
så var det välbehövligt

det har varit tomt utan dig
tomt i mig
smått meningslöst och ganska grått
konstigt

magkänsla

... är ett ord som återkommer
ofta, ofta

jag lyssnar mer på hjärtat som slår så hårt och hjärnan som säger åt mig att åtminstone prova, mest för att jag vill så gärna
jag vill, jag vill, jag vill att det här ska bli nåt stort och vackert

men klumpen i magen säger något annat
lugna ner dig
ta ett kliv tillbaka

nöjd det med det lilla och fina
för i det här fallet blir det inte mer

inte om du vill slippa gå i bitar...

utan titel

Det är lite konstigt
när man inte kan sätta fingret på saker och ting
när man inte kan sortera in människor i fack
kategorisera umgänge
definiera relationer

även om det är fint
jättefint
och man gillar det som det är
som man har det

och även om man inte riktigt vill tänka sönder det

så söker man ändå efter ord för att beskriva det
en lapp att sätta på lådan i huvudet där man förvarar upplevelserna
en rubrik till händelserna

och nu sitter jag iklädd din kofta och vill inte riktigt sova