söndag 27 mars 2011

vårvindar

balkongmöblerna har åkt fram
plastblommorna och ljusslingan med färgglada bollar lika så
de svajar i vinden och får det att se ut som vår på riktigt utanför fönstret, vinterjackan har åkt undan för säsongen, och fram igen
kallt, kallt, kallt

förkylningen klamrar sig envist fast
idag trotsade jag tröttheten och gick ut på en rask promenad
vågar inte springa än, rädd för ett bakslag
längtar efter torr och grusfri asfalt
att få springa sig trött och svettig

första ensamma helgen på mycket länge
mer välbehövlig än jag trott
återupptäckt gamla vänner och fina människor
lyssnat på mig själv

söndagen har varit lång, trots en förlorad timme
jobbet är bara ett måste just nu
ett nödvändigt ont
tur att det finns någon som varit i samma sits och ändå stannat kvar, någon som kan lyssna lite och komma med tips och råd
för stunden tar jag allt med en nypa salt
jobbet är inte värt tiden, engagemanget eller energin längre
och man är inte mer än människa

reslusten har börjat pirra i kroppen
eller lusten att åka någon annan stans i alla fall
nu har jag varit här för länge
pausen i jul räknas inte
men inte har jag bokat några tågbiljetter över påsk än
hoppas på något sätt på ett infall att göra något annat
åka någon annan stans

men nu vill jag helst att du ska komma hem så jag får hålla om dig