picknick

En liten fågel viskade i mitt öra...

fucking åmål

Jag har precis suttit och skrivit en personlig filmrecenion av den svenska filmpärlan Fucking Åmål. En film som påverkade mig nåt så otroligt när jag såg den för första gången. Jag minns hur det kändes när man gick ur biosalongen; äntligen, precis sådär känns det. Tack!

Med förhoppningen av att jag hade skrivit ner något om filmen i min dagbok jag hade på den tiden satte forskningsabetet igång.
Först ut var att leta upp min gamla biobiljett, vilket inte var så svårt ftersom jag klistrar in de i en speciell bok.
Steg två var att lokalisera dagboken från slutet av 1998, vilket var lite svårare eftersom jag har ett 20-tal. När det väl var gjort och jag hittade Fredagen 11/12 sjönk mitt goda humör lite. På en vit dagbokssida, efter jag sett en utav de bästa svenska filmerna någonsin, stod det bara: "Idag var dagen kul. På morgonen gick lärarna luciatåg. Sen på svenskan gick vi på bio och såg fucking åmål. Den var asbra. På kvällen kollade jag på tv"
Ärligt talat hade jag förväntat mig lite mer utav en 14årig tjej...
Jag letade vidare efter den 6/1-99, då jag såg filmen på bio för en andra gång:
"Idag var det sista dagen av jullovet. Familjen + jag gick på bio och såg fucking åmål. Den är så jävla bra! På kvällen kollade vi lite på tv"

Jaha, var man verkligen inte mer imponerad, eller hade jag bara inte kommit in i dagboksskrivandet på riktigt?
Hur som helst fick jag ihop en skaplig recension tillslut, men jag hade ju förväntat mig lovord i mängder i dagboken...

osynlighetsklubben

Idag när jag vaknade var jag tillbaka i verkligheten igen.

Inga mer soliga nöjesdagar med rosa fluffiga moln och mjukglass. Det var som att få ett knytnävsslag i ansiktet och en spark i magen, som att man vaknade ur en veckas lång dröm och åter befann sig i den grå, regniga, trista vardagen.

Det slog mig idag att jag är utanför alla titlar, rubriker och klassifikationer. Jag är knappt student längre, inte har jag fått alla papper från csn att fylla i än, alltså är jag inte klassad som studerande. Jag har varken jobb eller är inskriven på arbetsförmedlingen, alltså är jag varken abetare eller arbetslös.
Just nu är jag ingenting, verkligen ingenting.
Lever i ett utanförskap utan någon som helst ekonomisk ersättning eller bidrag.

Har blivit en inoficiell medlem i osynlighetsklubben.

bubbel

kreativ väntan...

.
Kreativiteten står på topp!

Satt och ritade hysteriskt fula serierutor igår, det var så otroligt länge sen jag ritade. Satt mest och skrattade för mig själv åt mina fula figurers ansiktsuttryck. Tror inte någon i huset förstod riktigt vad jag tyckte var så kul.



Idag sitter jag och skriver dagbok. Det är en så frigöranda känsla, man öppnar sig helt och tillåter sig själv att tänka och tycka vad som helst. Det är så skönt att bi av med alla känslor och funderingar sen. Det är lite som de gamla gaspannorna, man måste ventliera de ibland så att de inte exploderar.

Annars sitter jag mest och räknar ner dagarna och timmarna tills A kommer ner. Det är nära nu...

Dagens fynd

.
.
.

Nu är det vår!

(trots att världen var vit när jag vaknade imorse)

twilight zone

Ibland är världen så otroligt liten.

Ett exempel är när man går ut på krogen en kväll, på ett ställe man aldrig varit på innan, i en stad man inte bott i på länge. Det första man ser när man kommer in är fröken gotlänning, en i gänget till gamla vänners vänner.

Senare samma kväll visar det sig att fröken populär från mellanstadiet är på samma ställe med några utav mina gamla mellanstadieklasskompisar. Folk man knappt sett på sju år, och som man minns tack vare den bästa uppfinningen någonsin och min bibel; skolkatalogen.

Det var lite utav en chock när de killar man minns som tio, tretton kom fram till en, sju år äldre, med skägg i ansiktet och en öl i handen.

Ångest

Är du fortfarande arg?
Är du fortfarande arg?
Kan du fortfarande läsa mig?
Jag brukade skrika, gråta och spy.
Men det fanns dar
jag minns dom än,
dom bästa någonsin.

Är du fortfarande arg?


(Säkert)

Selmas visdomsord...

Warning! Money can severely damage
your health, mind, society and environment.

(vilken tur att jag inte har några)

Steg ett

Dags att bli som alla andra.



Glad påsk