Jag är för glad för det, trots allt kaos och förvirring.
Cykeläventyr i stan mitt i natten, sitta i en park och dricka vin, röka ciggaretter, filosofera. Allt medan solen går ner över staden jag blivit nyförälskad i.
Prata i telefon med vänner som är nära, men ack så långt bort.
Prata i telefon med vänner som är långt bort, men ack så nära.
Åka tunnelbana i ösregn, komma till en lägenhet helt genomblöt och bli bjuden på kaffe av någon jag aldrig träffat.
Jag väntar på att få gråta, jag längtar efter att få gråta. Det ska bli så skönt, så berfriande, så renande. Det kommer nog snart, men inte än... Jag är för glad för det.
(Jag sa att jag ville skriva det kommande. Du tyckte att jag skulle göra det, att jag inte skulle censurera mig själv... Det lät visserligen bättre efter några glas vin, men jag bjuder på det ändå.)
Du är som en sten i min sko.
Från och med nu går jag barfota.
Från och med nu går jag barfota.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar